Så var friidrottsfamiljen tillbaka i Pelle Svanslös stad. Senast det begav sig var pandemi SM 2020, då inför närmast tomma läktare. Nu var det tjo och tjim med pandan Ulf, ölservering på läktaren och jinglar ifrån orten store son Owe Thörnqvists låtskatt. Banorna är fina men omgivningarnas mysfaktor är som Säve flygfält, stora tomma asfalterade ytor, plåthangarer och med några låga träläktare så blir det blåsigt. Hälle hade tio aktiva igång första dagen. Enklast var det för Mia Barnet och Liv Dinis som med ett enkelt knapptryck kvalade till lördagens final. Det var endast 13 som prickade av sig i fjolårets absolut tuffaste gren. Men den kommer nog att bli tuff även i morgon. På herrsidans 1500m så bevakade Samuel Pihlström och Jonas Magnusson sig elegant fram till final, de lyckades även komma in på exakt samma tid 3.59,48. Det kommande finalfältet ser betydligt enklare ut än damfinalen. På 400m var det tuffa förhållande med motvind på första rakan. Anders Logg jagade världsrekordet i M50 klassen, men det var svårt i dagens förhållande, men 51,19 skäms inte för sig om man är född samma år som en tonårsfinnig Steve Jobs grundade Apple i ett garage i Californien. Ellen Schoug, fick inte till det utan missade finalen, till skillnad från ifjol. Bättre gick det då för formstarka och JVM klara Majken Söderlund Larsson som knep ett brons på 3000m hinder med 10.05,84. Fin löpform, härliga hinderpassager men på vattengravarna finns det fortfarande kvar att slipa på. När det var dags för milloppen så hade det mojnat och vi kunde räkna in två fina fjärde platser. Sharmarke Ahmed gjorde ett stabilt lopp, fick släppa täten när en viss Andreas Almgren drog upp tempot men löpte sedan jämnt, höll ihop det och slutade alltså 4;a med 30.29,83. Petter Svensson slutade 7:a med 31.03,87. Sista loppet var 10 000m där Emy Thorén, precis som ifjol, slutade 4;a men nu på en vida bättre tid, 34.44,22, pers med 20 sekunder och bara sekunder från silvret.