Foto: Jonas Persson (arkiv)

Årets trail SM genomfördes i samband med med det årliga eventet Uka Pain i Älvdalen. Denna ort i norra Dalarna som är känd för två saker, ja tre, det är dansbandet Larz Christerz (obs stavningen), gitarrfabriken Hagströms samt framförallt att byn har ett eget språk älvdalska. Uka pain är alltså ingen förkortning på någon sponsor utan betyder vilket slit eller vilken pina på älvdalska. SM distansen var 28 km och var en envarvsbana med start nere vid Österdalälven, därefter på natursköna stigar upp till Hykjeberget eller på älvdalska Åytjbjär. En Ayers rock mitt i trollskogen, och då kom jag på ytterligare en sak som Älvdalen är känd för nämligen bergslaget porfyr, svart som sot. Hykjeberget ligger på knappt 600m. Damklassen skulle bli en duell mellan Örgrytes Johanna Gelfgren och Hälles Emma Eriksson. Trots sin ungdom så löpte Emma så klokt och beräknat. På de branta stigarna upp mot Hykjeberget så drog Johanna ifrån upp till två minuter, men nerför började Emma plocka sekunder, som blev minuter. Det är ofta traillöpningens stora skillnad mot andra former av löpning, nämligen konsten att kunna springa snabbt utför. Är man trött, stum eller bara försiktig så håller man igen. Men Emma som har, liksom halva Hälle, sin bakgrund i orientering kan springa utför och hon går ikapp Johanna och sedan drar hon ifrån två minuter och vinner på tiden 2.05,32 vilket får bedömas vara en mycket bra tid med tanke på distansen och höjdmetrarna. Hon går för övrigt i mål strax före legenden och gamle ultravärldsmästaren Jonas Buud. Nu kommer Emma precis som ultramästarinnan Sandra Lundqvist upp som nya namn på Hälles Hall of fame vägg i Rimnershallen.