Martin Lönnfält vann DM 10 000m..och invigde Rimnersvallen 4.0

På första maj så invigdes den nya Rimnersvallen med DM på 10 000m. Vi skall strax återkomma med rapport ifrån själva tävlingen. Först skall det nämnas att det i princip är den 4:e Rimnersvallen som byggts på samma plats. Den första byggdes 1923, då låg vallen ute på landsbygden med vajande sädesfält runt om. 1946 brann läktarna och arenan fick byggas upp på nytt. Den tredje Rimnersvallsupplagan stod klar 1957 lagom till VM i fotboll året därpå. Okej säger de yngre läsarna, vad har det med saken att göra? Jo 1958 arrangerades VM i fotboll i Sverige och en match arrangerades i Uddevalla, världsmästarna Brasilien mot Österrike. Brassarna vann givetvis, detta efter att de bott på Ljungskile Turisthotell som ligger in the true motherland of Hälle. VM arenan råkade ut för ett par läktarbränder och uppdaterades ett par gånger innan den revs 2021. Nu står den nya arenan klar med 8 löparbanor, en tävlingsledningsvåning stor som ett kommandedäck på en Siljalinefärja och elektronik i klass med Eurovisionfinalen. Rimnersvallen 4.0. Så till tävlingen som genomfördes i tre heat. I A-heatet så växeldrog Hälles Isak Eriksson och Martin Lönnfält med fransmannen Louison Tourtelier. Till slut vann Martin efter en mäktig avslutning med tiden 31.41,97. Bra med tanke på det lite märkliga vädret, runt 20 grader varmt och en tuff, iskall nordlig vind. Isak slutade 3:a på 31.55,60 och 3:a av Hällelöparna kom Hjalmar Sandberg med tiden 32.38,04. Med tanke på de föga optimala förutsättningarna så var det en lysande premiär för de 20 Hällelöpare som kom till start. Och skall vi ge en recension av löparbanorna så är de lite mjuka, perfekta för långdistans och träning. Bra Hällebanor med andra ord, men knappast något som sprinters gör en baklängesvolt av lycka inför..Komplett resultatlista finns på Rosteratletics.com.

Majken comebackade i Oderzo och Ida vann i Trollhättan!

Under veckan som gått har vi vi fått se flera starka insatser runt om i världen av våra juniorer. I lördags vann Ida Kraft Trollhättan 5k när TFIK arrangerade en snabb 5km-tävling i stan. Ida som visat god form under vintern fortsätter att imponera och kunde nu segla ifrån sina medlöpare rejält med lysande segertiden 17:08. Ett rejält landsvägspers för Ida som fortsätter att utvecklas. Därbakom noterar vi 18:53 av Philippa Duff och på killsidan kunde 19-årige Henok Ande vinna herrklassen med 16:04, även där ett rejält personbästa.

Men även i de mer sydliga delarna av Europa hade vi under veckan löpare på startlinjen. Snart 17-årige Majken Söderlund Larsson var uttagen till det som vi närmast kan beskriva som U20-EM i landsvägslöpning. Tävlingen som går under namnet Trofeo Opiterqium – European Road Race U20 är en landskamp i Italienska Oderzo, inte allt för långt ifrån Venedig. Sverige skickade som brukligt både ett tjej och killag där de svenska tjejerna tog lagbrons efter starka insatser. Majken gjorde sitt första lopp efter skadebekymmer i vintras och visade upp en god nivå när hon sprang in som 17:e tjej med goda 17:34 på de 5,13km som banan mätte. Noterbart är att Majken tillhör de yngsta i klassen och mötte majoritet äldre löpare.

Silver till Sandra i SM comebacken !

Foto: Deca Text & Bild

SM 24h löpning tog sig igenom smålandsnatten med en rå sjödimma, låga ensiffriga plusgrader, frusna supportteam och löpare som längtade efter en varm säng. Men man är inte en riktig ett-dygnslöpare om man inte kan stå emot sådana svagheter. Hälles Sandra Lundqvist har inte synts i SM sammanhang på fem år utan mest sprungit mer exklusiva extremlopp som t.ex. Spartathlon. Men nu var hon tillbaka med mer erfarenhet av nattlöpning, hur man håller energiintaget uppe samt konsten att skilja verkliga billyktor ifrån trötthetshallisar, än resten av startfältet ihop. Några varv runt Trumlingen är trots allt peanuts jämfört bergsbestigningar på Spartathlon. Hela startfältet gick ut kaxigt och även Sandra drogs med. Maratonsträckan passerades på snabba 3,50, alltså drygt 5min/km. Sedan lyckades Sandra med konststycket att dö långsamt när många andra ”väggade” och bröt. När natten började så hade hon två tjejer framför sig, Borås titelförsvarare Therese Fredriksson som så småningom vann på nytt personbästa. Den andra tjejen Linda Ström hämtades dock in under småtimmarna och i mål skrevs Sandras silverresultat till 218 920 meter, fullkomligt lysande med tanke på att det var ett tag sedan Sandra sprang ett ”vanligt” ultralopp. Man skall ju inte tala om ålder när det gäller kvinnor, men man får ändå notera att Mustafa Mohammeds rekord är slaget. Ifjol tog Musse en senior SM medalj på halvmaraton SM när han var 44 år. Det klubbrekordet är nu slaget med två år av Sandra.

Foto: Deca Text & Bild

I herrklassen så hade Hälle Branislav Pavic och Amer Nezerovics på plats. Branislav började sin vana trogen i ett lugnt snittfartstempo, när andra wannabees kutade iväg som de var jagade av vargar. Sedan så tuffade han sakta och metodiskt förbi gående, haltande och utmattade löpare, från en 30:e plats upp till 4:e plats när natten började. Men sedan lyckades inte heller han med natten och när en timma återstod så avstod han vidare löpning. Men i 24h löpning så kan man inte bryta, man springer så långt man kan helt enkelt. Silverkillen Christian Malmström hoppade in i duschen redan efter 20 timmar, men då hade han kommit långt. Branislav slutade till sist på 5:e plats med 212 692 meter. Amer förivrade sig aldrig och knatade på i sin 7km/h hela loppet, i början låg han nästan sist i det 58 man stora startfältet, i mål hamnade han på 12:e plats med längden 182 167 meter.

OLLE MEIJER – Svensk mästare, svenskt rekord och världsårsbästa!!

Foto: Deca Text & Bild

I år så var ultra SM tillbaka till Växjö och den flacka fina banan kring sjön Trummeln ute vid Teleborg och Linnéuniversitetets studentcampus. Varvet runt sjön är lite drygt 3,2km och för 100km löparna så rörde det sig om i runda slängar 30 varv. vilket man för ovanlighetens skull i löparkretsar sprang medsols. Stämningen var rejält uppeppad innan och det spekulerades i en rent bohuslänsk affär med Hällelöparna Olle Meijer, Anton Gustavsson samt Strömstads Mikael Ekvall i huvudrollerna. Man talade rent av om att Jonas Buuds mytomspunna svenska rekord på 6,22 skulle vara i fara, en tid som 2015 gav VM guld till Buudh. Och årets lopp med de tidigare nämnda grabbarna gjorde ingen besviken där de stack iväg i det fina vädret. Svag vind, 10 plus, växlande molnighet. Kyligt för funkisarna men närmast idealiskt för löparna. Efter en lätt rusning i starten så samlade sig snart Olle, Anton och Micke i en tätklunga som körde på i 3,45 tempo. Alltså svensk rekordfart, alltså världsklass. Maratondistansen passerades på snabba 2.36,02 och snart därefter skulle det visa sig att ingen orkade följa Olle. Olle som förvisso vann Ultravasan ifjol, men som debuterade på 10 milsdistansen i detta lopp. Det kunde man inte se, Olle sprang jämnt, balanserat utan att förivra sig. För Anton och Micke så hade utgångstempot varit för tufft och Anton steg av efter 74km och Micke en mil senare, då hade de redan släppt iväg Olle som nu sprang ensam mot Buudhs rekordtid. Påhejad av en gles men entusiastisk publik samt inte minst en energisk speaker som fick Olle att plocka fram det allra sista när han lyfte över banans enda lilla kulle vid Teleborg. Sluttiden blev 6.20,50. Svenskt rekord med en och halv minut samt världsårsbästa i år. I fjol var det blott två löpare som var snabbare i världen. I skrivandes stund skall också tilläggas att 24h loppet pågått i drygt 8 timmar. Här har Hälle tre löpare med;  Sandra Lundkvist som efter första tredjedelen ligger trea i damklassen, Branislav Pavic som ligger 8:a och Amer Nezirovic som ligger 20:e i SM tävlingsklasserna. Men här är det som sagt långt kvar, där en kall natt kommer att skilja agnarna från vetet. Speciellt vad det gäller supportteamen som får användning av tumvantar och termosar med varm choklad. Hemsidesredaktionen återkommer i morgon.

Yoie imponerade stort på OCR premiären i Slottskogen

Som ofta så är Tough Viking i Slottskogen, Göteborg, start på OCR säsongen. I år var det växlande väder, men framförallt snorkallt, vilket påverkar OCR där det gäller att inte vara för stel i fingergreppen i alla klätterhinder och monkeybars. Vattenhindret kan inte heller ha varit för kul. Tough Viking är en 10km lång OCR bana där löpningen ofta är mycket avgörande, hindren inte allt för svåra med ett stort otrevligt undantag och det är den sista rampen. Att komma dit med blöta och hala skor och frusna händer gjorde det i stort sett omöjligt för den stora massan av deltagare att komma upp, få grepp och hala sig över. Men hade man bara ett sparat armband så räckte med ett försök och sedan kunde man runda rampen, så gjorde alla i damernas elitklass. Hälles nyförvärv för i år Yoie Bohlin gjorde en imponerande premiär i Hälles OCR dress med en överlägsen seger i damklassen med tiden 44,12. Tvåan Malin Dahlbeck var 1:20 efter Yoie och trean tre minuter efter., och då tappade Yoie ändå säkert 20s på rampen genom att göra två försök, alla konkurrenterna gjorde bara ett innan de klippte band. Det skall sägas att hela den kvinnliga eliten var på plats förutom vår egen Karin Abrahamsson som tävlar i Italien den kommande helgen. I herrklassen blev det norsk seger och Hälles Tobias Jäger slutade på en fin 3:e plats med tiden 40,09, bland annat efter en imponerande slutramp. Tobias hade mindre än en minut upp till segern. Ett fint lopp gjorde även Daniel Taube med överlägsen seger i masterklassen 50 år på tiden 47,28. Regelförklaring: i OCR får man missa två hinder, missar man ett tredje hinder så är man diskad. För att hålla reda på detta under pågående tävling så har de aktiva tre armband runt handleden när loppet startar. Bommar man ett hinder så åker ett armband av.

Anton vann överlägset Österlen Trail 60k

Hälles svenske mästare i ultratrail Anton Gustavsson har sprungit ett av Skånes många prestigetunga traillopp, nämligen Österlen 60k med start i Simrishamn och mål vid det gamla herresätet Christinehofs slott. Tror ni att hela Skåne ser ut som Malmöområdet, platt som en pannkaka, då tror ni fel. Trakterna norr om Simrishamn, Sveriges äppelodlarcentrum, är rejält kuperat och 60k banan är mycket tuff. Anton valde i det kvalificerade startfältet att leda men samtidigt inte riskera syra i backarna, varefter han på de sista två milen drog ifrån rejält. Och då snackar vi rejält. Tiden blev 4.13,47 och seger med i runda slängar 20 minuter.