Foto: Deca Text & Bild (arkivbild)

Cityloppen är tillbaka med sommarvärme, doften av langos och churros och med gamla Gyllene tider låtar i högtalarna. Loppet i Västervik var ett lite smalare elitlopp, snarare än den halva folkvandring som det kan vara på sina håll i landet. Segern gick här till Hälles 43 årige och EM aktuelle Mustafa Mohammed, kanske man skall säga evigt EM-aktuelle Mustafa Mohammed. Musse var dock här ganska osäker på sin status efter en del skademotgångar och sjukdomar. Men i Västervik så fick han ett bra besked, i ett progressivt löpt lopp så vann han på 30,40 närmast före lovande Omar Ismael ifrån Högby.

Karlstads stadslopp var tillbaka i sitt vanliga festivalformat och som vanligt så hade Hälle ett kompetent gäng löpare på plats. Ifjol blev det Hälleseger genom Isak Eriksson, och i år var det dags igen. Det var två högintressanta löpare som var på plats, dels en comebackande Samuel Fitshumhran som efter succéåret 2020 fick fjolåret spolierat av skador. Dels så var det också Hälledebut för duktige junioren Wilhelm Bergentz. Hällelöparna kom ganska snart att avgöra det flacka men knixiga cityloppet i solens huvudstad i Sverige. Det blev seger för Samuel Fitshumhran med tiden 31,32 och en andra plats för Wilhelm med fina 31,43. En annan glädjande comeback var Nils Bredin som kom 2:a på korta banan 5km med 16,25. Nisse drog på sig en tuff skada i och med ett islag på ett hinder i försöken på Junior EM, vilket tagit tid att läka.

Den första helgen i juni var ovanligt rikt gynnat med lopp i väst – Sverige, ett av de större var Skatås ryggar, vilket genomfördes i Delsjöterrängen med, som namnet anger, Skatås som utgångspunkt. I huvudklassen så löpte man en halvmara på skogsstigar och med svettiga höjdmeter att knäcka, finalen är Göteborgs närmaste skidbacke Brudarebacken. I huvudklassen så kom Hälles duktige traillöpare Julius Strömberg på 3:e plats, efter två duktiga orienterare, med mycket goda tiden 1.35,16, näst bäst av Hällelöparna på 14:e plats kom Jonathan Åström. På damsidan noterade Karin Horkeby en 12:e plats med 2.06,46. På den kortare banan 4 ryggar, mätandes 14km, blev det en andra plats för Anton Svanå med 1.08,55, platsen före klubbkompisen Andreas Schöndell. På sprintdistansen 2 ryggar (7km) så blev det en andra plats för Simon Horkeby och samma placering det även i ungdomsklassen för 14 årige Alvin Mether.

Av någon outgrundlig anledning så finns det en lockelse i lopp som utlovar att de förmodligen är det hårdaste i Sverige. Alpaca Race genomförs dock vare sig i Sarek eller upp längst Åreskutan utan i den natursköna Hisingsparken runt Slätta damm. Alltså i Göteborg. Men där har man stakat ut en 10,6km bana som drar löparna upp och ner i ett kuperat ravinlandskap. Loppet genomfördes i främst två klasser, tre varv och fem varv, alltså 31,8km respektive 53km. Och det blev faktiskt Hällesegrar i bägge. På den kortare sträckan så vann Hälles svenske mästare Patrik Lindegård totalt överlägset med tiden 3.11,28. Ser vi på tiden så förstår vi att det är kuperat. På den längre sträckan så blev det seger för Philip King med tiden 8.21,09.

Foto: Deca Text & Bild

I år var SM i maraton tillbaka på sin vanliga publikvänliga tid igen, en lördag i tidig juni med en tung försommarvärme över Stockholm som en ångvarm frottéhandduk. Här kunde man glömma fjolårets septemberlopp med nära ett tvåsiffrigt antal löpare under 2,20. Nu i år gällde det att springa klokt och överleva.  Hälles storfavorit i SM tävlingen Samuel Tsegay gick tyvärr ut lite för tufft, han låg i en klunga som låg och pressade 3min/km så länge det höll, vilket i Samuels fall bara räckte fram till knappt halva distansen. När han tvingades släppa täten så bröt han med en krampande hamstringsmuskel. Då sprang Annelie Johansson mera taktiskt, pendlande mellan placeringarna 3-6 i SM-resultatlistan. I mål blev det till sist en 6:e plats med tiden 2.48,25. Annelies bästa mästerskapsinsats på flera år. På herrsidan så blev det till sist Tony Hatefnejad som tog Hälles bästa SM-placering med en 10:e plats med tiden 2.30,37. Det är Tonys nästbästa tid på distansen, och det var han nog ganska ensam om denna varma dag.

Hälles duktige traillöpare Sebastian Ljungdahl löpte i helgen den andra deltävlingen i Skyrunner World Series på Maderia. En bergig portugisisk vulkanö i Atlanten som är känd för två saker, dels fotbollsspelaren Ronaldo som kommer härifrån, dels ett sött dessertvin. Sebastian lyckades här knippa en 2a plats efter ett bra lopp. Banan var 55,6km lång och som namnet antyder så var den djävulskt kuperad med hela 4100 höjdmeter. Vi snackar upp och ner i backar som kunde vara OS backar i störtlopp, detta på en sträcka som motsvarar Göteborg till Borås och med en snittfart på 6min/km. Han öppnade kontrollerat i en helt skaplig fart i den första klättringen på 1400hm. Fegade sedan lite på mitten av banan då han var rädd för att slå sönder benen i de branta utförslöporna. Han låg i ledningen de första 30km innan Peter Fraňo som vann kom ikapp honom. Sebastian tuffade till sig på slutet och gick bra uppför i de sista två stora stigningarna, men Frano var snäppet starkare. Sebastian kände sig pigg på slutet och plockade 3min de sista 5,5km och kom i mål på 5h 49min, 2min bakom segraren. Det här var Sebastians första pallplats i en World-serie tävling.